Bildelning – så löser vi framtidens utmaningar på ett resurseffektivt sätt

Bildelning – så löser vi framtidens utmaningar på ett resurseffektivt sätt

Inledning

Världen och Sverige står inför stora utmaningar. Vi måste hitta sätt att minska miljöförstöringen, koldioxidutsläppen och brukandet av ändliga resurser. Och det brådskar. Därför är cirkulär ekonomi och cirkulära verksamheter viktigt att omsätta i praktiken.

Vi behöver arbeta mer med delningsekonomi. Det handlar om att utnyttja produkter mer effektivt. Att fler människor använder samma saker, fast vid olika tillfällen. Så effektivt som möjligt. Därför är s.k. bildelning viktigt.

En fundamental förutsättning för att människorna ska kunna tänka sig att övergå till bildelning istället för att köpa egen bil är att de känner sig fullt ut säkra på att det löser all deras transportefterfrågan. De måste vara säkra på att det alltid finns uppbackning för semester, åka till landet, hälsa på sjuka släktingar mm. Här fyller den befintliga biluthyrningsverksamheten en mycket viktig roll.

Det är också angeläget att se bildelning som en viktig del också av det publika transportsystemet. Utvecklad och väl fungerande bildelningsverksamhet genererar även en ökad efterfrågan på transporter med buss, tåg, tunnelbana etc.

 

Bildelning och bilpooler

Bildelning är ett område som har befunnit sig i frontlinjen av utvecklingen. Så kallade bilpooler har redan funnits i många år och har visat att det går att få ekonomi i verksamheten. Andra senare system har testats i Sverige men utan ekonomisk hållbarhet, exempelvis Car2Go och DriveNow.

I grunden finns det dock en affärsmodell som har passerat 100 års verksamhetsålder. Det är verksamheten som biluthyrningsföretagen utövat. Den verksamheten kan utvecklas vidare till att bli en viktig del i en framtida cirkulär och långsiktigt hållbar ekonomi.

Här redovisar vi hur en delningsekonomi inom mobilitet kan utvecklas inom en mycket snar framtid.

 

Detta kan vi uppnå

Med ett modernt bildelningssystem går det att:

  • styra vilka fordon som får trafikera vilka vägar.
  • ordna så att enbart miljöfordon kör i särskilda områden
  • garantera att affärsmodellen fungerar
  • uppnå ekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet
  • leverera samhällsnytta.

 

Utmaningarna

 

Delningsekonomi inom mobilitetEn affärsmodell som garanterat fungerar.

 

Allt fler inser att samhället måste bli mer resurseffektivt. Det handlar om att inte producera mer är vad som behövs. Att produktionen sker utan att skada omgivningen och att produkterna kan användas utan att påverka omgivningen negativt.

Biluthyrningsbranschen arbetar med cirkulär delningsekonomi – hela tiden. Vår marknad är delningsekonomi inom mobilitet. En marknad med hållbarhet som en cirkulär affärsmodell. Som fungerar utan subventioner.

Diskussionen om att, inom ramen för en cirkulär delningsekonomi, pröva bildelning och nya affärsmodeller är viktig. Men varför inte börja med en affärsmodell som bevisligen redan fungerar. Garanterat.

 

Klimat- och miljöutmaningenSnabbare ny teknik, resurseffektivitet, moderna och miljövänliga fordon

 

En viktig orsak till att miljöutvecklingen inte förbättras snabbare är att det tar tid innan äldre tekniska lösningar ersätts av nyare. Inte minst vägfordonsområdet är ett sådant exempel. I Sverige är medelåldern på ett fordon 17 år, en medelålder som har ökat kontinuerligt de senaste åren. Det är negativt för miljön. En äldre bil släpper ut betydligt mer CO2 och andra skadliga ämnen än en ny.

En långsiktigt hållbar strategi är därför att tillse att alla tillkommande fordon i exempelvis tätorter är el- eller biobränsledrivna. Ett sätt att uppnå det är att göra en överenskommelse om att det endast är sådana bilar som ska användas vid bildelning. Vi välkomnar en diskussion om hur det kan ske.

 

Trängsel i tätorterMinskat behov av parkeringsytor. Trafik av fordon med nollutsläpp.

Den svenska befolkningen ökar. En allt större andel av invånarna väljer att bosätta sig i tätorter. Sverige tillhör de länder där en stor majoritet (över 80 procent) bor i städer. Både antalet och andelen människor beräknas öka kontinuerligt.

En privatbil står i genomsnitt still, parkerad mer än 95 procent av tiden. Att använda färre bilar och därmed varje bil oftare skulle ge mycket stora positiva effekter på markanvändningen. Antalet parkeringsplatser skulle kunna minskas och användningen av mark förändras till mer gångytor, parker etc.

Ett område där biluthyrningsverksamheten redan i dag fungerar väl gäller parkeringsytor vid uthyrnings- och återlämningstillfällena. Här finns redan i dag plats för alla befintliga bilar.

Vi vet dock att allt större problem uppstår under tiden som bilarna används av kunderna. Kontinuerligt höjda parkeringsavgifter, minskat antal parkeringsplatser mm. försvårar för dem som nyttjar bilarna. Att inkludera biluthyrningsföretagen i ett utvecklat system med bildelning skulle i framtiden vara en naturlig dellösning när det gäller möjligheten att effektivisera men också sammantaget kunna disponera fler parkeringsytor.

 

Fakta om biluthyrningsbranschen

Biluthyrarnas medlemsföretag erbjuder i dag ca 42 000 ”bildelningsbilar”.

40 procent av dessa är s.k. miljöbilar (enligt BIL Swedens s.k. miljöbilslista 2017).

Biluthyrningsföretagen strävar efter att ha så många miljöbilar som möjligt.

Medelåldern på hyrbilarna är ca 9 månader.

Genomsnittsträckan en hyrbil kör är ca. 3 600 mil årligen. Det är en ca tre gånger längre sträcka än en normalbil, som kör 1 220 mil per år. Hyrbilen utför därför, allt annat lika, tre gånger så stort transportarbete med motsvarande potential att bidra till mindre negativa effekter av individuella persontransporter jämfört med övriga, äldre bilar. Medelåldern på den svenska bilparken har ökat kontinuerligt och är i dag ca 17 år. En äldre bil släpper ut mer skadliga ämnen, inklusive CO2, jämfört med en ny.

En genomsnittshyrbil är uthyrd ca 65 % av tiden. Denna siffra är ett ytterligare bevis på att hyrbilarna används mycket effektivt.

Biluthyrarna har också sedan länge en redan fungerande andrahandsmarknad, vilket inte är garanterat med de nya typerna av bildelningsverksamheter.

Med en årlig inköpsvolym om ca 40 000 bilar kan vi utöva och utövar en betydande påverkan på försäljningen och därmed inriktning och utrustning av nya fordon.

Vidareutveckla presenterade förslag till att utveckla bildelning         

Flera statliga utredningar har tagit sig an frågan om hur man ska kunna utveckla bildelning och därmed få mer av cirkulär delningsekonomi när det gäller personbefordran. Biluthyrningsföretagen har lång erfarenhet av bildelningsverksamhet och har också bilpoolsföretag som medlemmar.

Vi vill, utifrån vår erfarenhet och resonemangen i utredningarna, bidra med några förslag för att nå en snabb och positiv utveckling på området. Vi föreslår:

 

  • En fundamental grund för framtida framgångsrik bildelning, som en viktig del i en cirkulär ekonomi, är att alla aktörer på området behandlas lika. Konkurrensneutralitet är principiellt viktigt och genererar även mesta möjliga effektiva nyttjandet av fordon.

 

  • Benämningen ”allmänt tillgängliga fordon” är en rimlig grundförutsättning för att kunna ingå i ett bildelningssystem. Andra benämningar och kriterier har varit för begränsande av den praktiska eller tankemässiga utvecklingen.

 

  • En ökad stimulans inte minst avseende de enskilda brukarna av fordonen skulle stimulera den cirkulära ekonomin. Vi föreslår därför att ett s.k. ”hyberavdrag” också ska omfatta hyra av motorfordon.

 

  • För att den styrande effekten av vissa regel- och avgiftssystem inte ska minska med utvecklad bildelning är det viktigt att regelsystemen ändras så att den enskilde brukaren träffas av ev. avgifter kopplat till brukandet av fordonet. Det gäller ex. vis. trängselskatter och parkeringskontrollavgifter. En översyn av förslagsvis ägaransvaret bör därför ske och/eller andra ändringar ske i syfte att kunna få snabb tillgång till de aktuella registren.

 

  • Uthyrningen ska ske på timbasis och minsta bokningsbara tid ska inte överstiga en timme.

 

  • Fordonet ska vara tillgängligt att boka, låsa upp och använda dygnet runt.

 

  • Det ska inte finnas något krav på att det alltid ska erbjudas självbetjäning. De analyser näringen gjort visar att det finns ett klart samband mellan mindre tillsyn och högre slitage- och skadekostnader. Bildelningsekonomin kan också bli grunden till en arbetsmarknad där personer som i dag står vid sidan om arbetsmarknaden kan komma in. Många arbetsuppgifter kommer ha en inriktning som inte kräver alltför omfattande teoretiska kunskaper. Detta öppnar möjligheter till att få fler i arbete i s.k. enkla jobb.

 

  • Det har förts fram krav om att prissättningen för tjänsten ska vara reglerad. En sådan regel skapar dock stor osäkerhet om vad som gäller och hindrar bl.a. därmed aktörer från att engagera sig på området